1968 är efterkrigstidens mest mytomspunna år – det uppfattas av många som avgörande i västvärldens historia och efter ett halvt sekel väcker det fortfarande känslor. Historikern och författaren Henrik Berggren utforskar i denna bok det symbolladdade året 1968 – i Sverige och i världen.

För en del handlar det om ett minne av ett ögonblick då frihetens rike tycktes ligga inom räckhåll. Mer eller mindre militanta studentuppror världen över ruskade om både politiker och föräldragenerationen och möttes inte sällan av hårdhänta svar från polis och militär.

Åren runt 68 präglades också av en ny syn på kärlek och sex, men relationerna i vardagslivet förblev oftast desamma. För många var 68 något som utspelade sig någon annanstans och berörde andra människor. De flesta svenskar läste inte Marx, rökte hasch och lyssnade på Jimi Hendrix, utan tittade på High Chaparral och Forsytesagan, drack brännvin och gillade Gunnar Wiklund.
Listan över mest sålda skivor toppades av Cliff Richard med ”Congratulations” och Anna-Lena Löfgrens ”Lyckliga gatan”. Antalet bingospelare nådde nya höjder och på ungdomsgårdarna var intresset mest inriktat på flipperspel.

I åtta essäer och med över 140 bilder berättar Henrik Berggren initierat, men ändå lustfyllt om ungdomsrevolt, konst och litteratur, om studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”. Detta är den kanske mest heltäckande boken om det svenska 1968.