Klassklyftorna skildras på ett unikt sätt genom dörrfotografier

Sverige är ett av världens rikaste länder, samtidigt växer sig klassklyftorna allt större. I den nya boken Klassdörrar skildrar den prisbelönta författaren Eija Hetekivi klassklyftorna genom kraftfulla fotografier av dörrar. Där varje dörr symboliserar de skilda världar som existerar sida vid sida i vårt samhälle – å ena sidan de som lever i överflöd, å andra sidan de som kämpar för att hålla tak över huvudet. Boken är en stark skildring av de sociala och ekonomiska ojämlikheter som blivit alltmer påtagliga i Sverige.

Foto: Jerker Andersson

Eija Hetekivi:

– Jag började fota dörrar samtidigt som jag själv blev hemlös för tolv år sedan. För mig blev det en ögonöppnande resa genom vårt katastrofalt ojämlika land, där jag fick inblick i olika samhällsklasser och de extrema kontrasterna däremellan. När jag samlat på mig hundratals dörrbilder blev skillnaderna så tydliga att jag kände mig tvungen att dela dem. Dörrbilderna är mitt sätt att dokumentera klyftorna och synliggöra dem för oss alla.

Om boken

Under de senaste decennierna har klassklyftorna ökat dramatiskt. Samma dag som tioåriga Simon och hans mamma blev hemlösa, såldes en lägenhet på Strandvägen i Stockholm för 67 miljoner. Sverige är det land i Norden som har flest hemlösa barn och högst hemlöshetssiffror. Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning lever minst 27 000 personer i hemlöshet i Sverige, och minst 9400 barn helt eller delvis i hemlöshet. Samtidigt är mörkertalet stort. Antalet människor som lever i den dolda hemlösheten och inte räknas med i statistiken är hisnande många och blir allt fler. Underklassen jäser.

I Klassdörrar har Eija Hetekivi genom sina fotografier använt dörrar som symboler för under-, arbetar-, medel- och överklassen, och belyser de påtagliga skillnader som finns mellan dem. Författaren drivs av en stark vilja att inkludera de som annars exkluderas och som aldrig får sin röst hörd i offentligheten. Därför innehåller boken även röster från många av de hemlösa hon mött och lyssnat på.

Om författaren

Eija Hetekivi är född 1973 och uppvuxen i Gårdsten och Bergsjön i Göteborg. Hon debuterade 2012 med romanen Ingenbarnsland. Boken nominerades till Augustpriset och Sveriges Radios Romanpris och belönades med Katapultpriset. Samma år tilldelades hon också Stig Sjödin-priset, som uppmärksammar arbetarlitteratur. Fyra år senare kom uppföljaren Miira och Eija Hetekivi tilldelades Aftonbladets litteraturpris. 2014 skrev hon boken Fuck skolan och 2016 fick hon De nios julpris. Den avslutande delen i Miira-trilogin, De unga vi dödar, utkom 2021.